Ett nytt larm har brutit ut om att ICA säljer mat som passerat sin datumgräns. Anna Bäsén på Expressen manar till bojkott av snusk-ICA. Det brukar komma fram liknande berättelser, som med Uppdrag Gransknings reportage om McDonald's år 2010 eller ICA och köttskandalen redan år 2007. Vi måste ha fler märkningar och hårdare inspektioner brukar kraven låta efter den första upprördheten. Frågan är om fler regleringar är svaret på frågan om matsäkerheten?
Den tidige socialisten Edward Bellamy drömde om kollektiv utfodring i folkmatsalar vars menyer publicerades i tidningarna. Har hans vision blivit verklighet? Livsmedelsmarknaden är inte någon Vilda Västern av laglöshet, utan snarare en hårt reglerad marknad. Det är ett viktigt skäl till att matvarumarknaden är dominerad av ett fåtal stora kedjor.
På förpackningarnas innehållsförteckningar hittar vi bland annat mono- och diglycerider av fettsyror, natriumdifosfater (stabiliseringsmedel så maten inte skär sig), palmolja och natriumdisulfit (motverkar bakterier). De är inte farliga, men det är inte så lätt att förstå vad de olika tillsatserna innebär utan kunskaper i kemi.
Regelverket kring mat strävar främst efter enhetlighet, förutsägbarhet och säkerhet. Det gynnar de stora industrierna med processade varor, för de kan ange exakt vad som finns i deras mat. De hygienskt optimerade storköken ses av det skälet som bättre än matlagningen hemma. Ett exempel är att Livsmedelsverket förbjuder tillverkare att skriva ut på förpackningen om en vara är fri från vissa tillsatser. Det är bara tillåtet att skriva ut vad varan innehåller.
Risken är att matsäkerheten hamnar i en ond cirkel; nya hälsolarm ger fler hygienregler med fler små leverantörer som slås ut av dokumentation, rutiner och utrustning. Mer storskalighet ger högre sårbarhet och fler larm. Lockelsen är stor för politiker och tjänstemän att visa handlingskraft och driva på utvecklingen, som vid den galna chipssjukan med larmet om akrylamid.
Säkra livsmedel kan stå i motsats till hälsosam mat. Hygien var tidigare ett allvarligt problem, som löstes med ökad användning av penicillin. Nu har hygienen kanske gått för långt. Allergier uppstår i ett samspel mellan arv och tillvänjning av miljön. År 1911 uppvisade en procent av alla barn i Sverige någon allergi, i dagens hygieniska miljö är det 40 procent av barnen.
Kraven på enhetlighet, förutsägbarhet och säkerhet ställer också krav på mer intensiv djuruppfödning med snabbare spridning av bakterier och virus genom storskaliga distributionssystem. Ett exempel är listeria, en bakterie som genom evolutionen anpassat sig till att klara nedfrysning och växa även vid kylskåpstemperatur.
Ekonomen George Akerlof fick Nobelpriset för sin forskning om assymetrisk information. Konsumenten saknar kunskap om kvalitetsskillnaderna mellan varorna. De ser skillnaden mellan burkskinka och pata negra men inte där emellan. Då blir priset avgörande. Ett av skälen är att det inte har betalat sig för kunden att skaffa sig kunskap. Trots regelverk och livsmedelsinspektörer kan kundernas kunskap kosta stora belopp, som i fallet med varma frysar i svenska butiker.
Samtidigt som mer processad mat äts finns mottrenden med ekologisk och närodlad mat. Flera timmar om dagen ska gå åt för att tänka, handla och laga maten. Det har gått mode i maten, precis som när bantningen blev populär under den stora depressionen på 30-talet.
Det går att föda en familj på nyttig och näringsrik kost till låga priser utan quinoa och rucola. Vi har inte ett näringsbristproblem. Beri-beri och skörbjugg är mycket sällsynta. Det finns nyttiga livsmedel även i lågprisbutikerna, fast konsumenterna köper dem inte.
När ekologisk mat blir vanligare så går priset upp. Odlingen går bäst på den mark som redan är bördigast och som saknar tryck från ogräs och skadedjur. Ekologiskt kommer att stiga i pris snabbare än annan mat, när odlingen går till platser som passar sämre för den.
Smaken är bättre med ekologisk mat, sägs det. Det kan stämma men det är som sagt en smaksak, och smaken är som bekant delad. Kanske använder konventionellt jordbruk mer fossilt bränsle, men ekologiskt använder mer mark, vatten och arbetskraft. Vi kan inte anta att närodlat alltid har lägre transportkostnader eller är fräschare. De stora transportkostnaderna inträffar mellan butiken och middagsbordet.
Lösningen på dilemmat mellan säker och billig mat? Kalla mig optimist, men de flesta människor vill göra ett bra jobb. Tänk om vi skulle prova att avreglera? Regleringar skapar lägsta standarder, inte högsta standarder. Nu ligger incitamentet för matproducenten och livsmedelsbutiken i att så billigt som möjligt möta minimikraven.
Tänk om matsäkerhet var ett försäljningsargument för mat? Något som handlarna konkurrerade om? Kvalitet och säkerhet kunde visas genom en tredje part, eller genom att samla information på nätet om att just den här matvaran är kvalitativt bättre. Då finns drivkraften att söka nya lösningar och få till både säkerhet och pris.
Läs även andra bloggares åsikter om mat, matsäkerhet, marknaden, ica, regleringar, livsmedel, ekologiskt, djur, politik, ekonomi
Intressant
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar