tisdag 24 juli 2012

Tällberg och konsten att äta en elefant

Den 29 augusti 2010 ordnade Tällberg Foundation En dag för framtiden på Skeppsholmen i Stockholm, med sextio seminarier och debatter.

Bo Ekman, styrelseordförande i Tällberg Foundation, har kritiserat den samtida samhällsdebatten för att bli för närsynt svensk. Politik blir till ”ett riktigt stort kommunalval”. Var finns debatten om miljön, om klimatfrågan, om teknikens omvandling av samhället, om Europa och globaliseringen? Tällberg Foundation och partners lyckas att anordna en festival som upp dessa komplexa och livsviktiga frågor. En dag för framtiden visade också varför det globala anslaget är så svårt och flyttas till begränsade nischer i samhällsdebatten.

Hur äter man en elefant? Frågan tynger sinnet under seminariernas gång. Arrangemanget var lika brett till anslaget som det låter. Här fanns seminarier om ungdomsfrågor, resurshantering, stadsplanering, Kinas ekonomi och framtida utveckling, globala demografiska trender, grön IT, Peak Oil scenarier, elektronisk förvaltning och mycket mycket mer. Mammutkonferensens form gör att besökaren inte kan se alla evenemang.

På morgonen diskuterade Hans-Olov Olsson, vice ordförande Volvo Personvagnar AB; Ola Wong, författare och journalist och Fred Wang, ordförande för Salon Films, Hong Kong. Ämnet var Kina, det land som pekas ut som 2000-talets ekonomiska och teknologiska motor.

Hans-Olov Olsson nämnde i förbigående det som alltid varit skrämmande i Geelys övertagande, ”Volvo har nu Kina som sin hemmamarknad". Det är i Kina som Volvos värde varar. Framtidens kineser kommer att vilja ha en bil, går det att få kineserna att vilja köpa elbilar? Volvo tittar definitivt på ett skifte till elbilen, fast det bästa vore att få ett skifte i synsättet på bilen från en vara till en tjänst, så att lösningar som samåkning och bilpooler får en chans. Går de lösningarna att använda i den kinesiska kulturen, där människor har svårt att lita främlingar?

Ola Wong citerade nobelpristagaren Paul Krugman ”jag har varit i Kina och sett framtiden. Det kommer inte att funka”. Kina investerar i cleantech, men även bara skalan i landets förändringar ger skäl för oro ur ett miljöperspektiv. Varje år flyttar tjugo miljoner kineser till städerna. Det finns stora vinster att göra i stadsplanering. Wong påpekade att nu börjar kineserna att konsumera, istället för att spara och köpa amerikanska värdepapper. Det är högst troligt att stora delar av Europas näringsliv och forskningssektor kommer att försöka hitta sitt kapital i Kina de närmaste åren. År 2020 går Kinas utbildningsväsende om USA:s i storlek. Atomfysikern Sune Svanberg lär enligt Wong ha sagt inom fem års tid lär svensk forskning stå med mössan i hand och be om anslag från Kina. Kinas blotta skala är överväldigande. Frågan är vad som kan ske med den fastighetsbubbla som byggts upp i de stora städerna?

Fred Wang talade sig varm för en ny kinesisk mediebransch, som inte behöver drivas av Hollywoods sköra blockbustermodell. Wangs tal var hoppfullt, men frågan om upphovsrättens ställning i Kina kom inte upp och hur det står till med piratkopieringen av både hårdvaror och mjukvaror. Det är svårt att skapa upp en stark mediebransch som kontrolleras av en hård censur, såväl som en kraftig "mjukare" press att anpassa sitt innehåll till kommunistpartiets linje.

Hans Rosling blandar och ger när han spelar croupier i världens demografiska kasino. Rosling är en mästare på att visa hur världens tillstånd har förändrats, men han kan inte hålla sig från att dra politiska slutsatser från sitt material. De är tänkvärda, men inte de enda slutsatserna som går att fatta från samma material. Just den välgörande konflikten om till vilken handling fakta bör leda till saknades.

IBM talade om en smartare värld för att förbättra världens imploderande städer. Allt ifrån trafikdata från GPS för att styra trafiken till rationaliseringar förvaltningar. IBM nämnde att det går att effektivisera bort 40 procent av städernas förvaltningar. Frågor om e-demokrati, trafik och systemeffektivitet står dock enligt företaget lågt på politikernas agenda troligen då politikerna sätter sig i ett förvaltarperspektiv, och styr in e-förvaltningen på en effektivisering för myndigheternas räkning. IBM bollade över diskussionen om e-förvaltningens svåra fråga till publiken. Den blandade skaran hade det med att ställa upp noga specificerade krav för systemen. Det är viktigt i upphandlingar med utförare som IBM, jämför med hur Stockholms unikt dyra trängselskatt genomfördes. Trängselskatten borde vara en prissättning som belyser knappheten av utrymme i trafiken i Stockholm (och som planeras i Göteborg) och inte bara ett försök att få in mer skatteintäkter. Fast då skulle kollektivtrafiken belastas mer och det har inte landstingen råd med (se mer hos Cornucopia).

Le grand final var Anders Wijkmans seminarie om peak oil, energi och välfärd med professor Kjell Aleklett och hans doktorander Kersti Johansson, Kristofer Jakobsson och Mikael Höök. Här blev elefanten en riktig mastodont av energisäkerhet och infrastrukturomvandling. Kjell Aleklett blev känd efter ett kongressförhör där hans slutsatser letade sig fram till president George W. Bush och hans tal om att ”we Americans are addicted to oil”. Transporter och jordbruk är i dag helt beroende av billig olja där ekonomisk tillväxt har kopplats till en större energiförbrukning. Energi påverkar mat, klimat, ekonomi och fred. De största oljefälten, den procentenhet av alla fält som står för 60 procent av all oljeproduktion är redan funna. Gigantfälten hittades för omkring sextio år sedan, och födde förhoppningen att det skulle finna fler av dem.

Sedan 70-talets oljekris har diskussionen handlat om att minska beroendet, men Aleklett påpekar att sedan 1970 har transportsektorn i Sverige sett en 80 procents ökning av energiåtgången, och oljeberoendet har snarast ökat. Det indirekta fossilberoendet har ökat då vårt land blivit mer beroende av import. Jordbruket sparar på dyr arbetskraft, men avkastningsgraden på investerad energi är låg. En kenyansk bonde har en nästan fem gånger så stor avkastning på den energi som hon lägger ned på jordbruket än en svensk bonde. Jämförelsen har problemet att den förutsätter att en majoritet av befolkningen skulle vara tillgänglig som billig arbetskraft i jordbruket.

Går det att ersätta fossila bränslen med biobränslen? Kersti Johansson hade gjort beräkningar från vattenåtgång, erosion, konkurrens om marken, ekologi, energitillgång och befolkningstillväxt. Nu ger olika antaganden på de olika faktorerna olika svar, men i hennes modell från skördestatistiken och det kalorimetriska energiinnehållet så behövs en fördubbling av matproduktionen till år 2050. Världens jordbruksland räcker inte till för både biobränsle och tillgången på mat. Mikael Höök utökade resonemanget om att vi även kommer att se peak gas och peak coal. De sex största producentländerna som USA och Kina bryter 90 av allt kol och konsumerar det. Kina söker sig nu till Australien och Afrika för att säkra sitt behov av kol. 75 procent av alla kolreserver i USA är för dyra att bryta eller skyddat. Delstaten Montana vill inte bryta kol för att skydda sitt jordbruk från den miljöpåverkan all gruvbrytning innebär.

Slutsatsen var att peak oil, peak gas och peak coal kan innebära att modellerna från klimatpanelen IPCC är missvisande. De antar en fortsatt tillväxt, som leder linjärt till högre koldioxidutsläpp. Energin för denna tillväxt finns inte med dagens energitillgång. Motfrågan är om inte problemet med begränsade resurser är ett ekonomiskt problem? Minskad tillgång leder till högre priser och till allt högre vinster är tillgängliga för dem som sparar på oljan. Mindre fyndigheter med olja av lägre kvalitet blir lönsammare att borra. Priset på olja sätts i hög grad politiskt genom att kartellen OPEC försöker att kontrollera utbudet.

IBM hade en klok tanke under sitt seminarium, många system vi har idag är inte särskilt smarta och har vuxit fram bit för bit. De kommer inte att vara lätta att ersätta, vi får göra dem bättre och uthålligare. Det är de stora och komplexa lösningarna som ofta faller på små detaljer.

Det är nog det bästa sättet att äta en elefant, en tugga i taget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

The challenge between natural and artifical?

We have no right to be afraid of the future! That was the message from Corriere della Sera’s former editor Ferruccio de Bortoli, thought-pro...