onsdag 12 mars 2014

FM2030, evighetens framtidsnostalgiker

FM-2030, mannen som omskapade sig själv flera gånger under livet, är satt i kryofrys för att invänta en tämligen osannolik återuppståndelse. Kanske, kanske gör FM-2030 ytterligare en förvandling av sin tillvaro. Troligare är att eventuella omvandlingar kommer att handla om synen på hans arv.

Hans litterära arv finns kvar. Det är några böcker från ett tidigt författarskap som visade en del potential, men som fastnade för mycket i ett tema. Det såg författaren själv. Idag är troligen Identity Card den av böckerna som överlevt bäst.

Framtidsforskaren FM-2030 går att utvärdera, vi börjar nu på 2010-talet gå in i den tid som han betäcknade som "framtiden" i sina skrifter på 1970-talet. Det finns förutsägelser som FM- 2030 fick rätt, men även fel.

Områden som telekommunikationer, automatisering av tillverkningsindustrin och förändringar i familjelivet ser vi har rört åt det håll han väntade sig, men viktiga förutsägelser om rymdkolonisation, livsförlängning och kryonik har inte alls utvecklat sig i den radikala riktning FM-2030 tog ut.

Förutsägelserna han gjorde var baserade på prototyper i laboratorier eller under testning. Det förutsäger sällan i vilken ordning teknikerna kommer i allmänt bruk. Orsaken är att även om de med god säkerhet identifierar vad som är på väg så är det en kontext av ekonomi, politiska beslut och kunders val som i slutändan avgör hur snabbt de utvecklas för komplex för att förutsägas med säkerhet. Även en tekniskt lyckad uppfinning kan behöva övervinna mycket motstånd och förseningar innan den når ut. Den kan också få nya användingsområden som ingen väntat sig.

Bedömningen av honom som samhällsvisionär beror delvis på betraktarens politiska åsikter, men hans jetset-vision av en harmonisk framtid som följer av att tekniken används på ett visst sätt känns nog mindre trovärdig. Det även om man delar optimismen som FM-2030 gav uttryck för, istället för de domedagspredikanter som i mycket vann samhällsdebatten. Många av samtidens transhumanister finner att hans syn på genteknik och neurochip är naiv och behöver i alla fall mer omtanke om individens rättigheter.

Det är som transhumanistisk filosof FM-2030 kanske trätt in i den framtid han längtade efter. Idag så omtalas han sällan ens bland transhumanister. När hans personlige vän filosofen Max More sammanställde ett samlingsverk över viktiga texter i tankeriktningens historia, så fick FM-2030 en hyllning i förordet av antologin, men ingen av hans texter valdes ut till innehållet.



Det är förstås en viktig utveckling som alla samhällsrörelser behöver, de första visionärernas idéer är inte särskilt väl sammanhängande. Det behövs analys och granskning för att få både bredd och djup på tankegångarna. FM-2030 lämnade stora hål i sina tankar, vilka inte har blivit bättre med årens lopp. Transhumanismen behövde skapa en akademisk trovärdighet för sina ställningstaganden, om inte annat för att rensa bort felaktigheter, dumheter och önsketänkande.

Samtidigt lades väldigt mycket energi på det akademiska arbetet och mindre på entusiasmerande visioner om framtiden. Tankeriktningen blev långt mer begränsad. Riskanalyser beräknas för disruptiv teknik, men inte för de kostnader som status quo eller självgod traditionalism kan ge upphov till. Tanken om Singulariteten, en tidpunkt när datorer överträffar människans intelligens, blir väldigt abstrakt för många människor och blandas ihop med eskatologi. Den tar också energi från att utveckla tänkarna om förbättringar av det mänskliga tillståndet. På det var FM-2030 mer handfast.

Det är till en ny generation som FM-2030 har mer att säga. Det är den första generationen där digitala frågor och bioetiska ställningstaganden har en politisk laddning precis som miljöfrågor, arbetsmarknadspolitik och finanspolitiken. Om inte annat för att de får en förebild som höjer blicken in i evigheten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

The challenge between natural and artifical?

We have no right to be afraid of the future! That was the message from Corriere della Sera’s former editor Ferruccio de Bortoli, thought-pro...