söndag 28 maj 2017

Digital health, misslyckad disruption?

För några år sedan var digital health omtalat som den nya disruptionen. Nu skulle vårdkrisen lösas, medicinen skulle förbättras och stora data skulle slå igenom i folkhälsan. Digitaliseringen skulle forma New Pharma och utvecklingen på 2020-talet.

Hur gick det då? En del startups lyckades men den stora omvandlingen har vi inte sett. Thomas Goetz skriver i nya numret av Inc magazine om sina vedermödor i artikeln I Tried to Revolutionize Health Care. Here's Why It's So Hard to Crack.

Nischföretagen har haft det lättast, som så ofta. Thomas Goetz pekar på en del viktiga problem men nog fanns en del av varningstecken redan när Goetz bildade sitt företag? Det även på sjukvårdens IT-sida.

Problemen finns även i politikens förhoppning på att monopsoni ska lösa samordningsproblem i sjukvården, men många av problemen med kostnader och tillgång går inte att reformera bort så lätt, då de ofta är features snarare än buggar i systemen (för vissa grupper).

via GIPHY

För som Tekniken befriar kroppen- framtidens medicinska teknik, patienterna och sjukvården tog upp är sjukvården också en fråga om idéer, uppfattningar och högst påtaglig lagstiftning om hur sjukvård bör se ut. Vilka bör sjukvårdens målsättningar vara? Att återställa till ett tänkt tillstånd av friskhet eller att förebygga sjukdom? Kanske till och med förbättra det mänskliga tillståndet? Svaret på dessa grundläggande frågor avgör även vilken teknik som kommer att mottas inom vården och hur. Den debatten handlar om mer än bara finansieringsfrågor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 21 maj 2017

Transhumanism och posthumanism i filosofin och framtiden

Jag skriver den 21 maj 2017 om Transhumanism och posthumanism, på samma sida av staketet på Medium. Transhumanism och posthumanism följer på humanism och postmodernism till en följd av ett skifte inom filosofi, etik och samtidsdebatt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 15 maj 2017

Human-Robot Interaction. Heaven or Hell?


On 11 May, I was invited as a speaker to the conference Human-robot interaction: transhumanism, ethics and human rights, organized by the Stockholm School of Theology and with the assistance of Cusanus. My presentation had the title What does transhumanism say about future possibilities and threats? and discussed the development of information technology, biotechnology, nanotechnology, synthetic biology, cloning, cognitive technology, neuroscience and medical developments. The scope was to answer some of the question of what are the ethical and political effects of transhumanist technology are to society at large.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 14 maj 2017

Artificiell Intelligens hos Den Reflekterande Ingenjören


Ingenjörer utan Gränser bjöd den 9 maj 2017 in till debattserien Den Reflekterande Ingenjören i Uppsala om den artificiella intelligensens möjligheter och risker. Fokus på paneldebatten skulle kretsa kring AI i Sverige. Hur använder vi oss av AI idag och bör det satsas mer på området? Vilken riktning borde isåfall forskningen ta?

Mycket stora och varierade frågor som jag, Kajsa Norin från organisationen Stockholm.AI, Mikael Laaksoharju; doktor i datavetenskap med inriktning mot människa-datorinteraktion samt Ann-Therese Enarsson; VD på tankesmedjan Futurion diskuterade med Hans Liljenström; teoretisk biofysiker och professor på Institutionen för Energi och Teknik på SLU i Uppsala som moderator.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 12 maj 2017

Fem lärdomar från president Emmanuel Macron

Våga frifräsa från gamla institutioner

Partier i Frankrike är mer centrerade till en person, men Emmanuel Macrons #jemarcheseul var ändå viktigt för att sätta fokus på de egna idéerna, snarare än att bara hålla sig till att vara emot Marine Le Pen. Äldre partier och institutioner är inte byggda för samtidens debatter.

Ja till EU!

Skylla på Bryssel ger inte längre snabba opinionsvinster. Det är bättre att lyfta visioner och ställa krav utifrån dem. Då vågar man ta valet som en folkomröstning om globaliseringen (hur illa det går annars, se på David Cameron och Matteo Renzi)

Normalisera aldrig, men sprid kärlek

Macron normaliserade aldrig Le Pen. Han markerade alltid att hon saknar politik, parasiterar på människors rädsla och var en ovärdig presidentkandidat. Macron kombinerade detta med att aldrig gå på de väljare som skulle kunna tänka sig rösta på henne. Klokt val. Det räcker inte med att peta hål på motståndarens idéer, även om de är dåligt ihoptänkta eller motbevisade. Det särskilt om de går ut på den egna kränktheten. Praktiska svårigheter eller hål i teorin kan alltid bemötas med en förklaring framtagen på stället och som passar ihop med idéerna som helhet. Då vinner man på motsatsen till triangulering, lyft egna idéer istället för att tala om motståndarens.


Släpp scripts och soundbytes

Lär av Emmanuel Macron på Whirlpool-fabriken som skulle läggas ned och flyttas till Polen. Marine Le Pen åkte ut och berättade att hon minsann skulle rädda den om hon blev president. Macron åkte ut och förklarade noggrant sin position. Ingen älskade honom, buropen fanns där, men han blev mer respekterad. Respekt är nog för att vinna rösten, kärlek kan vara överkurs.

Slå till mot fake news 

Etableras den kontakten går det också att få en starkare position mot massmedierna och även konsekvent stänga ute propagandacentraler som RT. Hackerattacken bemöttes med att kräva Marine Le Pen på källor, vilka hon inte kunde ge för att inte riskera att avnormalisera sig. Ett viktigt skäl till att hackerattacken aldrig blev viral. Då kom debatten att handla om idéer och Macron vann.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 7 maj 2017

Frihetliga cyborger och bevakade kroppar: etiska perspektiv på AI, gränser och kontroll


Den 6 maj 2017 debatterade jag med Cecilia Åsberg (professor i genus, natur, kultur vid Linköpings universitet) och Helena Granström (författare, poet, fysiker) om Frihetliga cyborger och bevakade kroppar: etiska perspektiv på AI, gränser och kontroll inom ramen för Orionteaterns debattserie Automata:bieffekter. Moderator för debatten var författaren Carl Åkerlund.

I debatten presenterade jag begreppen cyborg, cybernetisk organism, och artificiell intelligens. Lyssna här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...